Lärares arbetstid: undervisningstid, planeringstid och de nya reglerna
I dag finns inget nationellt tak för hur mycket en lärare får undervisa – bara en ram för den totala arbetstiden. Det ändras. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 att lärares undervisningsuppdrag i skollagen också omfattar planering och uppföljning, och att regeringen får reglera hur omfattande de delarna ska vara. Reglerna träder i kraft den 1 juli 2027. Timmarna står i förordningen SFS 2026:1487: en lärare på heltid får undervisa högst 450–650 timmar per läsår beroende på skolform, och planeringstiden ska vara minst lika stor som undervisningstiden.
Utredningen Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26) konstaterar att 45 procent av svenska högstadielärare är ganska eller mycket stressade, och att arbetsmiljön är den enskilt största förklaringsfaktorn till att lärare lämnar yrket. Kärnan i problemet är att för lite tid ges till det som lärare faktiskt är anställda för: att planera och genomföra god undervisning.
Slutsatsen blev att staten ska reglera hur lärares tid fördelas, inte enbart konstatera att det är ett problem. Regeringen gick vidare med utredningen i proposition 2025/26:196, och riksdagen biföll den.
Vad är beslutat – och vad återstår?
Utredningen lade tre huvudförslag. Det första är nu lag. För de två andra beslutade riksdagen om ramen, och regeringen satte timmarna i förordningen SFS 2026:1487, som publicerades den 30 juni 2026. Intervallen är desamma som utredningen föreslog, med ett tillägg för yrkeslärare på gymnasiet.
1. Minskad dokumentation
Fortlöpande skriftlig dokumentation ersätts av tillfällen som skolan bestämmer. Antal utvecklingssamtal minskas till minst ett per läsår.
2. Reglerade tak för undervisningstid
Undervisningstiden per läsår får vid heltid som mest ligga inom 450–550 timmar för gymnasiet (450–650 för yrkesinriktade karaktärsämnen), 500–600 timmar för åk 7–9 och 550–650 timmar för åk 1–6 (3 §).
3. Garanterad planeringstid
Tid för planering och uppföljning ska som lägst motsvara undervisningstiden. Gymnasielärare får ytterligare 20 procent, lärare i åk 7–9 ytterligare 10 procent (4–6 §§).
Hänsyn ska även tas till gruppstorlekar, antal elever läraren regelbundet möter och antalet elever i behov av särskilt stöd (8 §). Lärare med mindre goda förutsättningar ska ha mindre undervisning och mer planeringstid – taket sätts alltså per lärare, inte per skola.
Vad är reglerat i dag – och vad är det inte?
För att förstå varför de nya reglerna är så genomgripande behöver man veta hur lite som faktiskt är reglerat i dag. Det är en vanlig missuppfattning att det finns ett nationellt tak för hur mycket en lärare får undervisa. Det gör det inte.
Det som är reglerat centralt, genom HÖK 25 och Bilaga M, är den totala ramen:
| Årsarbetstid, ferietjänst heltid | ~1 767 timmar |
| Reglerad arbetstid – förlagd av arbetsgivaren | normalt 1 360 timmar |
| Förtroendearbetstid – läraren disponerar själv | ~407 timmar |
| Undervisningstid | Inget centralt tak. Bestäms lokalt av rektor. |
| Planeringstid | Ingen centralt garanterad miniminivå. |
Den reglerade arbetstiden, normalt 1 360 timmar, läggs ut över läsårets arbetsdagar, vilket motsvarar ungefär 35 timmar i veckan under de veckor läraren är i tjänst. Inom den ramen ryms undervisning, för- och efterarbete, konferenser, utvecklingssamtal, mentorskap och allt annat som arbetsgivaren förlägger. Förtroendearbetstiden ligger utanför och ska inte schemaläggas.
Det betyder att två lärare på samma skola, med samma tjänstgöringsgrad och samma avtal, kan ha mycket olika undervisningsuppdrag. Skillnaden avgörs av tjänstefördelningen – inte av något regelverk. Det är precis den luckan de nya reglerna ska stänga: när förordningen börjar gälla blir undervisningsvolymen för första gången en reglerad storhet i stället för en lokal förhandlingsfråga.
För dig som skolledare är den praktiska konsekvensen redan i dag att du behöver kunna svara på frågan ”hur mycket undervisar den här läraren, och hur mycket tid finns kvar till resten?” – redan innan taket börjar gälla.
Så ser den reglerade tidfördelningen ut
Nedanstående staplar visar hur en heltidstjänst skulle fördelas per läsår enligt de nya reglerna – uppdelat i undervisning, för- och efterarbete, övriga uppdrag och förtroendetid.
Gymnasieskolan
Grundskolan, åk 7–9
Grundskolan, F–6
Staplarna är proportionella och baserade på intervallen i SFS 2026:1487 samt HÖK 25 (ferietjänst, heltid, ~1 767 h/år). Gymnasiestapeln visar övriga ämnen; yrkesinriktade karaktärsämnen har ett bredare intervall, 450–650 h. Förtroendetid är fast ~407 h för alla lärare och påverkas inte av undervisningsvolym. Övriga uppdrag varierar beroende på tilldelning. Undervisningstimmarna visar mittpunkten i respektive intervall.
Vad blir taken i undervisningstimmar per vecka?
Årstal är svåra att känna igen sig i. De flesta lärare tänker i lektioner per vecka, och de flesta rektorer planerar i veckoscheman. Räknat över ett läsår med omkring 36 undervisningsveckor motsvarar förordningens intervall följande:
| Skolform | Tak per läsår | Per vecka |
|---|---|---|
| Gymnasieskolan | 450–550 h | ca 12,5–15 h |
| Gymnasieskolan, yrkesämnen | 450–650 h | ca 12,5–18 h |
| Grundskolan, åk 7–9 | 500–600 h | ca 14–17 h |
| Grundskolan, åk 1–6 | 550–650 h | ca 15–18 h |
Veckotalen är avrundade och förutsätter att undervisningen fördelas jämnt, vilket den sällan gör i praktiken – perioder, prov och praktik förskjuter alltid belastningen. Använd dem som storleksordning, inte som planeringsunderlag.
Att gymnasiet har det lägsta taket är ingen slump. En gymnasielärare möter ofta fler kurser, fler kursplaner och fler betygssättningstillfällen per läsår än en lärare i de yngre åldrarna, och varje kurs bär sin egen för- och efterarbetsbörda. Det är också därför förordningen ger gymnasielärare det största påslaget på planeringstiden.
Jämför gärna med vad era lärare undervisar i dag. Ligger någon redan över det översta intervallet är det den tjänsten du behöver titta på först. Var i intervallet taket hamnar för en viss lärare avgörs av lärarens förutsättningar, och det är skolans bedömning att göra.
Hur mycket planeringstid ska en lärare ha?
I dag finns ingen centralt garanterad miniminivå. Planeringstiden är det som blir över när undervisning, konferenser och övriga uppdrag lagts ut – och när något tillkommer under läsåret är det nästan alltid planeringstiden som får ge vika.
De nya reglerna vänder på ordningen. Planeringstiden blir ett golv som räknas fram ur undervisningstiden: minst lika många timmar som läraren undervisar, plus 20 procent för gymnasielärare och 10 procent för lärare i åk 7–9.
Räkneexempel: gymnasielärare på heltid
- Undervisningstid: 500 timmar
- Planeringstid: 500 timmar + 20 procent = 600 timmar
- Summa undervisning och planering: 1 100 timmar
- Kvar av den reglerade arbetstiden (1 360 h): 260 timmar
De 260 timmarna ska rymma konferenser, utvecklingssamtal, mentorskap, kompetensutveckling, elevhälsomöten och allt annat som förläggs av arbetsgivaren. Det är knappt sju timmar i veckan.
Räkneexemplet visar varför taken och planeringsgolvet hänger ihop och inte kan behandlas var för sig. Höjer du undervisningstiden med 50 timmar försvinner 110 timmar ur utrymmet för allt annat – 50 för undervisningen och 60 för den planeringstid den drar med sig. Det är en koppling som är lätt att missa när tjänsterna byggs rad för rad i ett kalkylark.
Skoltid gör den här uträkningen åt er, för varje lärare.
När du lägger en kurs på en lärare räknar Skoltid ut förberedelsetiden och visar direkt hur mycket av tjänsten som är kvar.
Var hamnar mentorstiden?
Mentorskap är varken undervisning eller planering, och det är inte heller centralt reglerat. Det ligger i den reglerade arbetstiden som ett av flera övriga uppdrag, och hur många timmar det motsvarar bestäms lokalt – ofta som en schablon per mentorselev eller per mentorsgrupp.
Det gör mentorstiden till en av de mest underskattade posterna i tjänsteplaneringen. Den syns sällan i schemat, den räknas sällan i timmar, och den växer tyst när elevgrupperna blir större eller när fler elever behöver stöd. Med ett tak på undervisningstiden och ett golv för planeringstiden blir utrymmet för övriga uppdrag den post som måste stämma – och då behöver mentorskapet ha ett faktiskt timvärde, inte bara en plats i ett schema.
Förordningen anger också antalet elever läraren regelbundet möter som en faktor att ta hänsyn till (8 §). För en mentor med en stor grupp är det en väsentlig skillnad mot en kollega med halva antalet, även om båda står som mentor i tjänstefördelningen.
Vad innebär det för skolledare?
När reglerna träder i kraft den 1 juli 2027 ställer det konkreta krav på hur tjänsteplaneringen dokumenteras och kan redovisas. Det räcker inte längre att planera hur många grupper en lärare undervisar – skolan måste också kunna visa att undervisningstiden inte överstiger de reglerade taken och att planeringstid avsatts i proportion.
Två saker blir särskilt känsliga. Det första är gruppstorlekarna. Förordningen kräver att antalet elever läraren möter vägs in, vilket gör gruppindelningen till en arbetsmiljöfråga och inte bara en schemafråga – hur du sätter undervisningsgrupper utifrån skolans förutsättningar avgör i praktiken hur rimlig tjänsten blir.
Det andra är kostnaden. Ett tak på undervisningstiden innebär att samma undervisning måste fördelas på fler lärartjänster, och varje timme som flyttas från undervisning till planering har ett pris. Sambandet mellan tjänsteplaneringen och skolans ekonomi blir därmed omöjligt att hantera i efterhand – det måste synas medan tjänsterna byggs.
Det är svårt att hålla koll på detta i ett kalkylark.
Hur väl anpassat är Skoltid?
Skoltid är byggt för att ge skolledare exakt den överblick som de nya reglerna kräver. I lärarens individuella vy visas tjänsten som en stapel uppdelad på undervisningstid, tid för för- och efterarbete, övriga uppdrag och förtroendetid – direkt jämförbar med de reglerade ramarna.
| Krav i de nya reglerna | Skoltid i dag |
|---|---|
| Undervisningstid per lärare ska kunna följas upp | Arbetsbelastningsanalys visar utnyttjandegrad mot reglerad och total årsarbetstid |
| Planeringstid ska avsättas proportionellt | Tjänstefördelning med faktorer och förberedelsetid planeras per uppdrag |
| Hänsyn till gruppstorlek och antal grupper | Gruppgenerering med full elevbefolkning och samläsningshantering |
| Skolan ska kunna visa hur tid fördelas per lärare | Lärarvy med stapel som visar tjänsten uppdelad på undervisningstid, för- och efterarbete, övriga uppdrag och förtroendetid |
| Förtroendetid hanteras separat | Inbyggt stöd för ferietjänst-flagga per lärare |
Vad bör du göra nu?
Lagändringen och förordningen är beslutade och börjar gälla den 1 juli 2027. Både ramen och timmarna är alltså kända. Det som återstår är skolans egen del: att bedöma var i intervallet varje lärare ska ligga, och att få tjänstefördelningen för läsåret 2027/28 att hålla sig inom det.
Skolor som redan planerar lärarnas tid strukturerat behöver inte ändra mycket. De som fortfarande förlitar sig på kalkylark riskerar att hamna på efterkälken när regleringen träder i kraft.
Se hur Skoltid räknar ut detta åt er
I Skoltid visas varje lärares tjänst uppdelad på undervisning, förberedelsetid, övriga uppdrag och förtroendetid, medan tjänsterna byggs. Då ser du direkt vem som ligger över taket och vem som har tid kvar. Anmäl intresse så visar vi det på en riktig skola.
Källor
- Förordning (2026:1487) om omfattning av tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag – intervallen, planeringstiden och faktorerna. Börjar gälla 1 juli 2027.
- Utbildningsutskottets betänkande 2025/26:UbU25 – riksdagens beslut den 9 juni 2026.
- Proposition 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget – regeringens lagförslag.
- SOU 2025:26 Tid för undervisningsuppdraget – utredningen som föreslog intervallen.
- HÖK 25 med Bilaga M – arbetstidsavtalet mellan SKR och Sveriges Lärare. Timmarna står i Bilaga M, som laddas ned från sidan.
- Skolverket: undervisningstid, lärotider och schema – rektors och huvudmannens ansvar, skollagen 2 kap. 9–10 §§.