Förbered tjänstefördelningen för de nya reglerna om lärares tid

Taket gäller varje enskild lärares undervisningstid under ett läsår, räknat i timmar och omräknat efter sysselsättningsgrad (SFS 2026:1487, 3 §). Det räcker därför inte att veta hur många grupper en lärare har. Du behöver veta hur många timmar det blir.

Räkna bara den tid läraren faktiskt genomför undervisning. Att vara elevstöd på en lektion som en annan lärare leder räknas inte som undervisningstid, och inte heller läxhjälp utanför lektionstid som inte är extra studietid (Fm 2026:1, kommentaren till 2 § och 11 §).

Jämför sedan varje lärare med intervallet för sin skolform i tabellen ovan. De som redan i dag ligger över den övre gränsen är de tjänster du behöver börja med. Undervisningstiden ska inte överskrida den övre gränsen, hur goda förutsättningarna än är (Fm 2026:1, kommentaren till 3 §). De enda undantagen beskrivs i steg 5.

Det här är den del av reglerna som är lättast att missa. Taket är inte en siffra för hela skolan. Var i intervallet en viss lärare hamnar ska rektor bedöma lokalt (Fm 2026:1, kommentaren till 3 §), och bedömningen ska ta hänsyn till fyra saker: elevgruppernas storlek, hur många elever läraren regelbundet möter, hur många av dem som behöver särskilt stöd och andra omständigheter av betydelse (SFS 2026:1487, 8 §). Så här drar de åt olika håll:

Förordningsmotiven ger konkreta exempel på vad som räknas. En vanlig klasstorlek är 20 elever i lågstadiet, 24 i mellan- och högstadiet och 32 i gymnasieskolans allmänna ämnen, så 30 elever är en stor grupp i lågstadiet men inte i gymnasiet. Lärare med liten erfarenhet kan behöva färre undervisningstimmar, och lärare med andra betungande uppdrag, som ett större ansvar för skolans utvecklingsarbete, ska också vägas in (Fm 2026:1, kommentaren till 8 §).

Planeringstiden är ett golv som räknas fram ur undervisningstiden: minst lika mycket som undervisningen i åk 1–6, plus minst 10 procent i åk 7–9 och plus minst 20 procent i gymnasieskolan (SFS 2026:1487, 4–6 §§). Det finns ingen övre gräns, och golvet är inte alltid ett rimligt antal timmar (Fm 2026:1, kommentaren till 4 §).

Räkneexempel: en gymnasielärare med 500 timmars undervisning ska ha minst 500 + 100 = 600 timmar planering och uppföljning. Tillsammans blir det minst 1 100 timmar av läsåret.

Två saker räknas inte in i den tiden. Planeringstiden får inte gå till administration eller praktiskt arbete som inte är direkt förberedelse för undervisning. Arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten och studiedagar om skolövergripande frågor ligger också utanför (Fm 2026:1, kommentaren till 4 §). Tiden bör dessutom i huvudsak fördelas jämnt över terminen, eftersom planering oftast behöver ske nära varje lektion (samma ställe).

Ett tak på undervisningen betyder att samma undervisning behöver fler lärartimmar. Hur mycket det blir på din skola avgör kartläggningen och bedömningarna i stegen ovan.

Räkneexempel: tio lärare i åk 7–9 som i dag undervisar 650 timmar var står för 6 500 timmar. Ska de efter bedömningen ligga på högst 600 timmar räcker samma undervisning till 10,8 heltidstjänster. Det är nästan en tjänst till, innan den ökade planeringstiden är inräknad.

För kommunala skolor är tidpunkten viktig. Kommunens budget ska fastställas av fullmäktige före utgången av november, och ett valår av de nyvalda fullmäktige (kommunallagen 11 kap. 10 §). Val hölls den 13 september 2026 (Valmyndigheten), så budgeten för 2027 beslutas i höst. Reglerna gäller från den 1 juli 2027, alltså redan under höstterminen i den budgeten.

Staten räknar med att lägga cirka 1,3 miljarder kronor 2027 och cirka 2,6 miljarder kronor per år från 2028 på reformen (regeringens budgetsatsningar 2026). Hur pengarna ska fördelas till huvudmännen framgår inte där, så räkna inte med en viss summa till din skola innan det är beslutat.

Förordningen tillåter tre undantag, och de ska användas restriktivt (SFS 2026:1487, 11 §):

• läraren bedömer själv att mer undervisning inte skadar kvaliteten eller arbetssituationen, och det sker på lärarens eget initiativ,
• läraren vikarierar enstaka timmar vid ett fåtal tillfällen per termin, för lektioner som ordinarie lärare planerar och följer upp,
• läraren undervisar en enskild elev eller en grupp på högst tio elever.

Listan är uttömmande. Undantag får inte göras för att skolan är liten eller ligger i glesbygd, för att det är lärarbrist eller för att det finns besparingskrav, och rektor får aldrig pressa en lärare till fler timmar (Fm 2026:1, kommentaren till 11 §).

För planeringen betyder det att undantagen inte är en lösning på ett bemanningsproblem. Om tjänstefördelningen bara går ihop med undantag, går den inte ihop.

Läsåret 2027/28 är det första som helt omfattas av de nya reglerna, eftersom både skollagsändringen och förordningen gäller från den 1 juli 2027 (bet. 2025/26:UbU25, SFS 2026:1487). På de flesta skolor görs tjänstefördelningen för det läsåret under våren 2027.

Innan arbetsgivaren beslutar om en viktigare förändring av arbetsförhållandena ska den på eget initiativ förhandla med facket (MBL 11 §). Vår bedömning är att en ny fördelning av lärarnas tid enligt förordningen är en sådan förändring. Planera därför in förhandlingen innan tjänstefördelningen beslutas.

Om kartläggningen visar att fler lärare behövs, är det rekryteringen som tar längst tid. I vilken ordning besluten om kursutbud, grupper, samverkan och bemanning brukar hänga ihop beskriver vi i tjänstefördelningens årshjul. Den ordningen är praxis, inte regel.